Att älska
är att fullständigt ge bort
sitt hjärta...
att värnlöst utsätta sig för myntets baksida.

Att älska
är att naket blotta sitt innersta
och vaket se på
hur kniven kan lämna sina spår
att ge sig hän
för kärlekens sätt
att låta dig både njuta och lida.

Att älska
är en resa av ren och fullkomlig lycka
En tärande, närande, upprivande resa
som ett hisnande rus
som lika snart kan vända
till den svartaste sorg en människa kan nå.

Ändock -
att inte ha någon att älska
är värre ändå...

Tillåt mig blott...

Fråga mig inte varför jag gråter -
jag har inga fler svar än du
Ta ingen notis om mina tårar -
de är snart blott små spår
på min hud
Gräv inte i min själ -
jag är öm o sönderslagen
av mina egna frågor
Tillåt mig bara -
utan att fråga -
att vila mitt huvud
i ditt knä.

Avstånd...

... kan du blott en stund
sätta dig ner
och se mig
- en liten stund
slå dig till ro
- jag ber dig ...

det var evigheter sen
- jag känner evigheten än
du sträckte dig fram
och smekte min kind

det var en livstid sen sist
- du kom aldrig tillbaka när du gick...?

en liten stund blott - jag ber dig

bara ta min hand och se mig ...

Förlåt...
Vännen
jag känner...jag måste komma nånstans
i mig finns en längtan
efter något jag inte mött
Denna drar i mig
och sliter
och håller mig vaken
tar all min kraft - gör mig evigt trött...

Vännen
denna längtan
kan jag inte sudda ut
Den skär som knivar i mig
och lämnar djupa sår
Den är obarmhärtig
kall
och rå
Den finns i mig, i dig,
ute
inne
varthän jag än går...

Vännen
det dina händer
en gång kunde läka
är i tusen, åter tusen, bitar idag
Allting är i kaos, allting är upp och ner
Det lena, varma
vi hade en gång
som pusslade ihop oss två
- det finns inte mer...

Vännen
denna längtan är en saknad
efter mer
efter annat
efter något
en längtan efter lust igen ...
och liv
Du vet, allt det vi hade en gång
men inte lärde oss förvalta
- som vi olyckligt lät oss smita förbi...

Vännen
jag känner
- jag måste gå - jag måste hitta hem
Min längtan förgör mig - om jag inte försöker
att hitta ett sätt .. att nå den ...

En hemlighet ......

Kan hända att det finns
en poäng
med allting detta som har hänt

Måhända att jag vet
att jag svaret inom mig
redan har känt

Kanske har jag gått o letat
efter något som jag visste
inte fanns

Eller har jag inte vetat
att svaret inte funnits
någonstans

Hur livet än kan te sig
och oavsett hur mycket
jag än vet

Kan ingen ta ifrån mig
att jag ängslas
inför livets hemlighet

För trots att trösten finns där
som en klapp, ett ord
ett leende som vet

Så bär jag på min fruktan
med ett vemod utspätt av
beslutsamhet

Jag kanske var naiv...

- Jag tog fram den strimma av mod
som fanns kvar
och bad dig utan ord ---
att söka med ljus o lykta
på himmel o jord
efter var ditt hjärta var

- Jag utmanade ödet
kanske var jag naiv..?
o lutade mig tryggt mot vår historia ---
allt det som sagts
allt som vart vi
tycktes rent o jordat
... oförstört? likt en gloria

- Men se framtiden är oviss
lämnar ingen garanti

Framtiden är det osagda
-allt det vi lagt
i den fria tron
-det som finns - nu o här
som ingen kan ändra på
eller luta sig mot
- lika säkert som allt vi sagt
fritt att förvalta
men likt tron o hoppet o kärleken -
onårbar att gestalta...

Jag tog ett kliv
rätt ut i ingenstans
med en dåres enfald
där jag trodde att vi fanns....

Längtan...

Jag saknar en famn
att känna mig liten i
- en famn
att skratta o gråta i
- dela sina tankar o känslor i
En famn
att bara få vara i

Jag saknar en hand
att hålla i
- en hand
att smeka o vila i
som leder o stöttar o följer mig
En hand
som söker mig

Jag saknar beröring
och intimitet
- den närhet
som bara en älskad
kan ge
Jag saknar den ömhet
som finns i den blick
blott hos två
som delar
ett ögonblick....